GrodanLinda

Hej blogg!
Det är något som händer med mig. Jag gråter hela tiden åt absolut ingenting och nej jag har inte mens och jag är inte gravid, det är något annat. Allmän olustkännsla till allt, saknar dom som står mig nära grymt mycket! Vissa dagar ångrar jag så jävla mycket att jag flyttade men hade jag inte gjort det så hade jag mått ännu sämre. Jag ska väl vara nöjd med det jag har och inte gnälla så pass mycket jag gör det finns ju alltid dom som har det mycket mycket värre än mig! Men ibland måste man få lätta lite på trycket.. Jag har kommit in i den här jävla perioden när jag inte kan sova alls.. har varit vaken nu sen i söndags känns jätte bra att gå till jobbet när man inte har sovit en blund, så klart då häller jag i mig enorma mängder kaffe så att jag inte ska somna på jobbet. Kommer hem och är pigg som en nippertippa och hjälper mamma o nettan med massa jobb och häller i mig ännumera kaffe, det är lixom helt självklart att jag inte kan sova sen så jag har ju istort sätt bara mig själv o skylla..
När jag tänker efter så har jag en enorm saknad i mig det är nog där den största boven till hela "problemet" ligger. Det ska väl gå och lösa antar jag det är ju inte något jätte stort problem vi snackar om..

Jag saknar alla som står mig nära och ni vet absolut vilka ni är!

Love/L